Va tiden går, nu börjar de verkligen synas att hon har små bebbar i magen, hon springer inte särskilt fort och ska skälla på allt som inte hör hemma på gården. Hon är så söt, och så himla kelig, ska bara klappa på henne och mysa helst hela tiden. På lördag har hon redan gått 6 veckor min lilla tuss.
De är konstigt va man har mera förståelse för hur hon har de med bäbisarna i magen, nu när man själv har fått barn. Tycker så synd om henne hela tiden.
Nu ska jag gå och mysa med min lilla knubbis :)
Kram
Emma & Hundarna